Extrakurser

Ja, det var ett tag sen jag var inne och skrev nu men det mesta flyter på i vanligt gemak. Har iaf kommit in på två utbildningar i höst här: Handledarutbildning, samt Hematologi.
Hematologikursen fick jag veta idag på jobbet att jag kommit in på, som typ 12e reserv via sen anmälan. Var och pratade lite med chefen eftersom det finns en del obligatoriska moment, tydligen får man iaf ett antal timmar per termin/år som jag får utnyttja till fortbildning och kan lägga dessa dagar.
 
Då jag jobbar mycket med lymfom (en del av hematologin) och cytostatika så tror jag kursen kommer ge väldigt mycket. Finns även några fler från avdelningen som ska läsa den så det blir spännande. Börjar redan på onsdag med tre heldagar (varav en kväll blir det middag och get together... Hyffsat annorlunda kurs må jag säga) :P
 
Handledarutbildningen börjar i november och går på 25 % så den kommer bli klar först kring april. Har längtat efter något att sätta tänderna i nu och fortsätta lära mig.

Stress

Det har varit tyst här inne under en lång tid nu, och det är väl inte så konstigt egentligen eftersom jag jobbar en hel del. Sen hittar jag inte så mycket att skriva om heller, inte på samma sätt som när man pluggade. Men nu blir det lite ändring på den fronten iallafall. Kom in på handledarutbildningen i Luleå, så fr.om. slutet av augusti (vet faktiskt inte vilket exakt datum det startar) och fram till februari kommer jag plugga igen. Kursen är distans och går på 25 %, känns som ett lagom tempo när man jobbar samtidigt.
Jag sökte även en hel del andra kurser men där har jag bara kommit in som reserv, hade gärna velat läsa Klinisk bedömning men den har väldigt höga poängkrav så är antagen på reservplats 12. Kanske får jag möjligheten ändå.
 
För första gången på många år så har jag haft semester... Woho. Hade 4 veckor och kom tillbaka förra tisdagen. Började med en resa till Halmstad och Stockholm i en vecka, och efter det har jag bara slappat i husvagnen som min mamma äger. Skönt att ha ett sommarställe att bege sig till.
 
Men, detta inlägg ska inte handla om det... Utan det kommer handla om stress och mina iaktagelser kring detta. 
Jag vet inte om det bara är jag, men jag tycker mig se  att vissa personer alltid verkar så stressade och andra aldrig verkar stressade. Det är precis som att det alltid är stressat när de personerna jobbar, även de gångerna det är lugnt på avdelningen. Sen har vi de personerna som verkar göra en sport av att vinna tävlingen "den som haft mest att göra". Dessa personer hinner aldrig äta lunch, gå på toa, eller nånting annat. Och de är inte sena med att säga det heller. 
Samma fenomen händer när man kommer till jobbet för ett kvällspass och det är en uppstressad stämning. I dessa tillfällen så förbereder man sig ju på det värsta, men när personen har lämnat över och man börjar lägga upp dagen så börjar man se att det inte alls är så mycket som man fick uppfattningen om.
 
Jag vet inte om jag bara är väldigt stresstålig, eller om det är min planering som är orsaken till att jag sällan känner mig uppstressad. Jag börjar alltid dagen med att planera och förbereda allting jag kommer behöva för de första timmarna på passet. Alla infusioner, NaCl-sprutor, injektioner osv förbereder jag och lägger upp i ordning på beredningsbänken... Jag försöker gör allt för att det inte ska bli så att oförutsedda saker förstör min plan. 
Ponera att jag har två infusioner som ska startas kl 14:10 på en patient och 14:25 på en annan, samtidigt ska patient 3 få två injektioner. Jag skulle bli väldigt olycklig om jag började göra iordning allt detta i anslutning till att det ska göras. Givetvis så går det ju, men det blir väääldigt skört om det dyker upp något oförutsett. Och om nånting börjar hopa sig så förskjuts allting också.  Jag försöker verkligen göra allt för att de oförutsedda sakerna inte ska påverka min dag så mycket.
En annan sak man måste träna på är att prioritera... ALlting måste inte göras på en gång, så är det bara. Ju snabbare man inser det, desto bättre är det. Men att bli bra på det är bara att träna och träna... Det har dock hjälpt mig i min vardag.
 
Givetvis blir jag också stressad lite nu och då. Det handlar oftast om att det ringer mycket, att folk ska till rtg till höger och vänster, nån patient ringer elelr att en ssk från annan avdelning ringer och rådfrågar. Sånt som inte gagnar mina patienter på plats (rtg givetvis, de är undantagna). Jag blir ibland lite stressad innan jag fått ordning på min dag, exempelvis när jag kommer på kvällen och jag inte vet vad som är förberett eller liknande.
 
Jag säger inte att de inte finns avdelningar som ärn underbemannad, med en helvetisk arbetsbelastning, och jag förnekar inte att det finns skäl att ifrågasätta arbetsbördan... 
 
Mina tips, som fungerar för mig, är iallafalls om följer:
  • Planering och förberedning: Planera dagen och gör prioriteringar redan från början. Vad är det viktigaste att göra, och vad kan vänta. Jobbar du dag så fundera över vilka saker kvällspersonalen kan göra istället då det kan vara lugnare. Jobbar du kväll och sen dag på samma enhet med samma patienter, förbered alla läkemedel till dagen efter. Dra upp alla läkemedel du kommer använda de närmaste timmarna, blanda iordning infusioner som du vet kommer att behövas. Om pat ska till rtg, se till att pat är förberedd med pvk och liknande så tidigt som möjligt.
  • Be om hjälp. Finns det resurser, utnyttja dom. Vad kan du delegera till undersköterskan? 
  • Inse att vi är en kugge i ett  kugghjul och att det alltid finns (på sjukhuset) folk på plats. Vi är främst där för patientens skull, och inte att vara en duktig kollega som ska göra bort allting så att skiftet efteråt inte behöver göra något. Sen ska ju sägas att man alltid ska göra bort så mycket man kan, och inte lämna över saker bara för att...
  • Tänk på att var sak får ta sin tid; prioritera vad som verkligen måste göras. I vården är vi ganska inrutade med att patienterna ska ha sina mediciner exakt klockan 08:00... Men förutom ett fåtal läkemedel och antibiotika, hur många måste verkligen ha sina läkemedel en exakt tid? Vem har bestämt att man ska börja dela ut läkemedlen klockan 08:00, och inte 07:00 då man går på passet?

En vecka på onkologen

Har suttit och funderat ett tag på vad jag kan tänka mig skriva om härnäst på bloggen, och har väl kommit fram till att det kanske kan vara kul för er att se hur en vecka ser ut på onkologen och det team jag arbetar i. En inblick i hur det kan vara att jobba här, för vanligtvis så tänker folk "oj cancer, vad jobbigt det måste vara". 
 
Lite info om vårt patientklientel till att börja. Jobbar ju med lymfom och sarkompatienter, varav den sistnämnda är en av de mer ovanliga cancerformerna som finns. Detta innebär att vi har regionansvar för de fyra nordligaste länen, och alla former av sarkom ska remitteras hit för att få bäst handläggning, för lymfom har vi Västerbottens Läns patienter. Administreringen av cytostatika och liknande kan göras på hemsjukhusens mottagningar. Vanligtvis efter dignosen så kommer patienterna till oss, alternativt bor de på patienthotellet under förberedelserna. Första gången patienterna får cytostatika görs det alltid hos oss för att utvärdera hur väl patienten mår, men som jag skrev tidigare så kan vissa behandlingar ges på hemsjukhusen.
Hursomhelst så har patienterna hos oss ett behov av 24-timmars övervakning av något slag. Det kan vara att de är i för dåligt skick för att kunna åka till mottagningen, har cytostatika som går 24 timmar om dygnet, har så pass stark cytostatika att utsöndringen tar flera dagar och kräver intensiv övervakning, har en tendens att bli neutropena osv osv. 
Våra cytostatika som används är rätt standard för de flesta sarkom och lymfom, med vissa dosförändringar och liknande. En del patienter behöver ha cytostatika som går alla timmar på dygnet i 4-5 dygn, s.k. kurdagar. Rätt standard är att man får behandling i 5 dagar och sen är det 21 dagars uppehåll. När det gäller exempelvis högdos Metotrexat så tar den bara några timmar att ge, men sen ska patienten hydreras kontinuerligt tills dess att koncentrationen av Metotrexat understigit ett specifikt värde. Detta är individuellt och det som styr vårdtiden för dessa patienter.
 
Vi bedriver egentligen veckovård i praktiken, även om vissa såklart blir kvar över helgen, men vi har även allmänonkologiska patienter (men dessa har oftast strålning). Max är det 10 patienter i teamet och jag har tillsammans med en uska 5 patienter.
  • Måndag: Morgonen är vanligtvis väldigt lugn eftersom de flesta av våra patienter åkte hem redan innan fredagen. Kvar kan vara några allmänonkologiska patienter eller sarkom/lymfom-patienter som behöver behandling över helgen pga sen start föregående vecka. Inte sällan har vårt team stängt ned på fredagen och verksamheten går på två team (inte optimalt tycker vi, men har en del sjukskrivningar på avdelningen just nu). Patienterna som hade behandling för 21 dagar sedan har planerats in antingen idag eller på tisdag. Men som sagt, det är väldigt lugnt på morgonkvisten så då handlar det om att fylla upp beredningsrummen, patientrummen osv osv. Samt förbereda för de patienter som finns på vår inkö-lista. Vid 10-tiden och framåt börjar patienterna dyka upp och då tar vårt inskrivningsteam vid som tar alla prover, sätter Venportsnålar samt har ankomstsamtal med dem (har de fullt upp kan någon/några patienter skrivas in av oss också). Därefter följer en väntan på provsvaren samtidigt som läkarna har ankomstsamtal också. Ronden är kl 13 och då bestämmer vi om de som hunnit komma och vi fått provsvar på ska få starta sin behandling. 
    Är det klartecken för att starta så är det en del förberedelser som ska göras. Vissa former av cytostatika kräver prehydreringar på någon/några timmar, andra kräver att vi har parallella hydreringar med cytostatika i ena pumpen och hydrering i andra pumpen. De patienter som ska ha KAD får detta och det är nu det gäller för mig att planera hur det ska bli så smidigt som möjligt för oss och patienten. Ska patienten ha 24-timmars cytostatika måste jag exempelvis sätta en trevägskran mitt på hållet med bara NaCl för att vi ska kunna ge injektioner, kunna ta prover osv utan att utsätta oss för cytostatika. Ska patienten ha prehydrering så blandar jag ihop infusionen med tillsatser och kopplar på den. Ska patienten har parallell hydrering så får jag blanda infusionen och koppla på den på ena pumpen och ställa in, och sen säta cytostatikan på andra pumpen med inställd tid. Till varje cytostatika används ett spoldropp som sen kopplas till våra s.k. "cyt-träd", vilken sitter ovanför droppslangen och ger oss möjligheten att koppla på upp till 4 påsar cytostatika (vilket används när patienten har flera påsar som ska gå in en efter en". Så det här stadiet är det som tar mest tid för oss, att planera med pumpar och trevägskranar. Är det då cytstart på 2 eller 3 patienter så förstår ni att det kan vara en hel del att göra. Patienten premedicineras med vanlgitvis Ondansetron och får rätt hög dos kortison (ingår i behandlingen) intravenöst, samt får vanligen någon tablett mot illamående utöver.
    När cytostatikan kommit upp från apoteket (för de blandar allt sånt) så är det dags att köra igång,så väl inne hos patienten kopplas allting på, patienten får uppge ID och sen är det bara att starta. Här får man också tänka till, är det en patient som ska ha sin påse under 24 timmar så är det väldigt låg hastighet på pumpen, och våra droppaggregat rymmer cirka 16 ml, då kan man tänka sig att om jag inte primar (förfyller) aggregatet med cytostatika så hinner det lätt gå 40 min - 60 min innan patienten ens fått i sig första dosen, vilket kommer ge utslag när patienten väl ska hem på torsdag eller fredag. Varje extra minut får effekt i slutet, och vi vill inte gärna ha kvar patienterna över helgen också... Mest för deras egen skull då de kanske bor 40 mil härifrån. När dagen fortlöper så är det att hålla koll på tiderna och sen förbereda för nästa del av behandlingen. Exempelvis kan det vara att patienten ska ha mer läkemedel mot illamående, mer kortison osv ett visst klockslag. Dessutom behöver patienterna med parallellhydrering få nästa infusionspåse blandad så det är smidigt för mig att bara koppla på nästa.
    Metotrexat: Detta preparat har en annorlunda tågordning, vanligtvis ges själva cytostatikan under en rätt kort tid, typ 1-2 timmar men pga dessa toxicitet så krävs det att vi noggrant övervakar patienten med ett speciellt blodprov på exakta tidpunkter (koncentrationen av Metotrexat i blodet), samtidigt har vi urinmätning och urin-Ph på jämna tider. Patienten bör sköta detta själv för att minska exponeringen för personalen, men är patienten oförmögen till detta eller har KAD så sköter personalen det var tredje timme. Tillsammans med blodprover på exakta tider så ska även patienten ha en kontinuerlig hydrering med Glucos och tillsats av en hel del Natriumbikarbonat, samt få en injektion av Kalciumfolinat på exakta tidpunkter. Patienten får kring 3 liter glucosdropp per dygn och med all den här vätskan så måste även vikt tas då det inte är ovanligt att vi överstiger njurarnas kapacitet att göra sig av med vätskan. Baserat på viktuppgång så ger vi Furix. Visar det sig att urinmätningen sjunkar så ger vi mer furix och sjunker urin-PH ger vi infusion av Natriumbikarbonat under 20 minuter för att göra urinen basisk igen. Här gäller det att vara på det klara med vilka tider man ska ta blodproven och ge injektioner, samt alltid ha en glucosinfusion redo att koppla på. Då allting går på pump så är det rätt lätt att veta när det är dags att byta påsar och sånt, men det gäller att man är förberedd eftersom det inte gärna går att börja blanda infusioner när pumpen börjat larma för tom påse. 
  • Tisdag: Morgonen innebär vanligen att man tar prover, ger mer kortison, ondansetron och liknande premedicinering. Centrala infarter innebär att det är min uppgift att ta proverna, jag delegerar provtagning som tas perifert (vanligen inte våra egna patienter, men allmänonkologiska patienter) Har patienten haft ett cytostatika som heter Ifosfamid (vanlig) föregående dygn så ska prehydrering startas, och då gäller det också att räkna ut när man tidigast får starta (tidigast 18 timmar räknat från föregående Ifosfamids start). Så då får man tajma in prehydreringen och starten. De andra patienterna fortlöper i vanlig ordning, är det Metotrexat så fortsätter vi med det som hände på måndagen. Kalciumfolinat och blodprov på exakta tider, byte av hydrering, urinmätning och PH. De andra patienterna får sina nya påsar påkopplade osv.
    Det är inte ovanligt att vissa patienter är kallade till tisdagen också, och ska startas under eftermiddagen. Lite beroende på arbetsbelastningen så kan det vara den andra sjuksköterskan som får denna patient, men det gör vi upp sinsemellan.  Men alla förberedelser ser ut som föregående dag också
  • Onsdag: Nu börjar det lugna ner sig, cytostatikan och utsöndringarna går och det gäller mest att hålla koll på när det är dags att byta, starta eller ge läkemedel. Och givetvis ta hand om patienterna. :) Men nu startar även planeringen av patientens utskrivning och planeringen för återinläggning. Patienten ska ta prover mellan kurerna, vanligtvis två gånger i veckan. Så efter ronden klockan 13 så har jag fått klarhet i när vi kan tänkas planera in patienten, och liknande. Så då kan jag rapportera över till kvälls-ssk och sen påbörja det administrativa. Jag ska skriva ut behandlingsmeddelanden med datum patienten ska gå och ta prover, jag ska faxa detta till patientens vårdcentral (om det är västerbotten ska jag lägga in proverna i vårat program). Planerar in återinläggningen i vårt journalsystem, skriver ut meddelandet till patienten. Ofta ska patienterna ha ett läkemedel som stimulerar de vita blodkropparna (Nivestim) som ska skickas med. Andra ska ha med sig kortison hem osv.  Så allt sånt kan jag förbereda i checklistan.
  • Torsdag: Ser ut ungefär som onsdagen, ibland kan det bli så att det administrativa görs på torsdagen också. Lite beroende på vilka som jobbat tidigare i veckan. Onsdag och torsdag kan även vara hemgång för vissa patienter med kortare kurer. Nu kan det handla om att vi lägger om PICC-lines och liknande.
  • Fredag: Nu är det stora hemskickar dagen. Cytkurer avslutas ibland på torsdagkväll men då ska patienten kanske efterhydreras och liknande. Men fredagen satsar vi på att skicka hem de patienter som vill och kan. Allmänonkologiska patienter stannar kvar (när vi inte stänger ned teamet, för då flyttar vi in dem i andra team) samt våra egna patienter som kanske blivit dåliga eller behöver behandlingen även under helgen. När det gäller metotrexat och att de ska hamna under ett visst värde, så är det väldigt individuellt. Utsöndrar patienten dåligt så kan denne bli kvar i flera dagar efteråt, kanske t om så länge att det är dags för nästa dos metotrexat. Då är det samma rigorösa kontroller varje dag. Men oftast har patienten utsöndrat färdigt dag 5.
  • Lördag och Söndag: Tar vi hand om de allmänonkologiska patienterna som är kvar, tar emot jourfall osv. osv. Så det är ett litet avbräck från vardagen, som kan vara skönt det också att få jobba på ett annat sätt. Då vi bara har 6 platser på vårt team och vi råkar vara två som jobbar från teamet den helgen så hamnar någon av oss på ett annat team den helgen.
 
Så kan en vecka se ut för oss. Ibland är det lugnare med färre cytostatikakurer, ibland är det väldigt mycket. Det handlar väldigt mycket om att planera sin dag och alltid ligga 2-3 steg före, för gör man inte det så är det lätt att det hopar sig och man bli stressad. Vårt klientel är ofta patienter som sköter sig själv, så ADL-mässigt är det inte alltid mycket. Men vårdtyngden kan vara hög för det. Sarkom drabbar oftast äldre personer så vi får även vår beskärda del av multisjuka patienter, men för det mesta är det patienter som klarar sig själv. 

Senaste inläggen

Arkiv

Visa fler inlägg