2015

Så var det 2016, ett år närmare examinationen. Tänkte väl försöka sammanfatta året som har varit.
 
Året började med förberedelser inför flytten från Örnsköldsvik till Halmstad, kommer bland annat ihåg att min säng inte hade kommit till Jysk fredagen före jag skulle åka... Men som tur var så fick jag en dyrare säng för samma pris. Den 12/1 hämtade jag upp hyrbil, släp och fyllde upp den för att sedan påbörja resan neröver. Det var klass 2-varning för hela norrlandskusten så min mor var inte så jätteförtjust att sitta som passagerare, men det gick väldigt bra förutom en 2 timmars väntan i Härnösand pga en lastbil som kört av vägen. Resten av färden gick smärtfritt dock, vi körde under natten så på grund av släp och föresningar tog resan 15 timmar vilket innebar att vi kom fram mitt på dagen till Halmstad. Bara att packa upp allting och med lite vin så kom extrakrafterna in så vi lyckades få upp allting samma dag.
 
Den 19/1 var det upprop och då åkte min mamma hem också, vilket innebar att jag översköljdes av ångest över mitt val. Känslan att vara helt ny i en stad, långt från familjen och osäker på om man valt rätt blev lite för mycket i början, lyckligtvis hade jag min syster här nere också så det underlättade. Jag ljuger inte om jag säger att en flytt hem igen låg nära till hands flera gånger under de första veckorna samtidigt som jag försökte hitta nån strategi för att ändå trivas. När jag satt på kursintroduktionen och såg alla terminer och år som vi hade kvar innan vi var klara så kändes det övermäktigt, tänkte att det aldrig kommer ta slut. 
 
Vår första kurs var omvårdnadens grunder och den fortlöpte rätt bra, träffade bra studiekompisar som fick tiden att vara lättare också. Alla fick möjligheten att vara en dag på sjukhuset med en t4a, vilket jag antog och hamnade på Öron-Näsa-Hals med blivandessk som t4-student. :D Efter omvårdnadens grunder startade en av de mest intensiva kurserna inom ssk-programmet, Human biomedicin 1. Lyckligtvis hade jag lätt för det och kunde klara av allting galant. 
 
Sen kom sommaren och jag packade en hyrbil och körde upp på eftermiddagen efter vi haft vår farmakologi-tenta. Det var lite skillnad när man inte hade släp och vinterföre, så resan upp tog bara 11 timmar.
Arbetade hela sommaren och efter nästan 3 månader hem så packade jag återigen en hyrbil och körde ner till Halmstad igen. Tyvärr så fick jag samma känslor även denna gång, "vafan gör jag här", och det tog ett bra tag innan det kändes rätt igen. Mycket var på grund av lägenheten, så jag fick en ny lägenhet den 1:a november som jag trivs relativt bra i.
Första kursen var Samhälls- och beteendevetenskap, vilket ver extremt tråkigt måste jag säga. Den följdes av Vetenskaplig teori och metod, som inte heller var sådär superintressant. 
Sen var det då dags för den första praktiken, den kursen där jag hoppades att mitt yrkesval skulle kännas rätt. Hamnade på Avd 42, Hjärteftervården, och trivdes förträffligt bra där. Tiden rusade verkligen iväg och helt plötsligt var det slut. 
Den kurs som följde var Kommunikationer och relationer, vilken vi fortfarande har, vilket jag anser är en väldigt flummig kurs. Jag åkte tåg hem 2 dagare tidigare än planerat och lyckades överraska min mor. Åkte ned igen 6/1 och nu sitter jag här och kollar på ett snöigt Halmstad med 2 år kvar av min utbildning. Tiden går fort även om man inte tror det.
 
 

Arkiv